For your information;

1. Efter att ha konstaterat att senaste tiden inneburit allt för mycket godis (läs; mer godis än va ni någonsin kan föreställa er) och inte alls bra matvanor (Ida, är du säker på att du inte har någon ät-problematik?) bestämde jag mig igår för att sluta äta godis, bara inta små mängder på helgerna, men ack, vilken didiplin jag har då. Idag började jag igen. Attans. Jaja, bättre lycka nästa gång!

2. När man är inlagd tycks håret på benen och under armarna växa med enorm fart, syster min sa igår att "ida, du behöver inte alls raka benen, det är ju ingen som ser nu när det blir vinter", men när hon såg mina lurviga (föreställer er en varulv ungefär!) så utbrast hon att Ida måste visst raka benen, det var ju nästan som mammas ben när hon låtit bli at raka dem. Det var droppen, idag har jag ansat både ben och armhålor, det känns skönt och jag tror inte att jag behöver sluta äta godis, jag gick ju ner ett par tre kilo bara av att göra av med lite kroppshår..

3. DBT! Det är då en konstig form av behandling, man samlar ett gäng destruktiva tjejer, sätter dem i ett rum och har lektioner om hur man beter sig i olika situationer - precis som man lär ett litet barn att gå. Allt från början! DBT blir nog bra, och om exakt två veckor så börjar det. Men det innebär inte baralektioner om livet inlåst i ett rum med andra destruktiva, det innebär oxå en ny terapeut, en ny början, nya männsikor, mycket rädsla och en stor portion ångest. Men om man mixar ner allt detta med det förväntade resultatet så kansek det är värt det ändå, i slutändan?

4. Är det bara jag som har ett tvångsbetende som går ut på att så fort jag har en liten ruva någonstans på min kropp så drars fingrarna dit och river upp den, o sen blöder det och blir en ny ruva som måste pillas sönder? Är det något som ligger i generna, eller är det bara i mitt hjärnkontor det är några skruvar fel inskruvade? Måttligt upphetsande med en sönderpillad finne i ansiktet som vägrar sluta blöda..

5. Vänner som står så nära står så långt bort. Jag vet inte vad jag gör, så många människor som jag stött bort genom åren, så många människor jag fortfarande stöter bort. Som det ser ut nu finns det ingen som jag träffar regelbundet. Det blir en liten snabbis dejt då och då.Jag hoppas att DBTn ger min kraften att ta tag i det.. - jag har inte glömt er, jag har bara tappat bort mig själv lite grann!